Vem har inte sett bilder från Skierfe – den ikoniska klippan i Sarek nationalpark som reser sig nästan 1200 meter över havet. Och som stupar närmare 800 meter rakt ner i Rapadalens slingrande deltalandskap. Klippan med den magiska utsikten. Har du också suktat efter Sarek men inte haft tiden eller modet att vandra in i Europas sista vildmark? I så fall har jag goda nyheter. Det är möjligt att ta sig till Skierfe och få en touch av Sarek på en weekend.

DAG 1

Sitoälvsbron – snabbaste vägen till Skierfe och Rapadalen

I början av juli – när det slås nya värmerekord i Världsarvet Laponia – känner vi att det är dags för Skierfe. En googling visar att närmsta vandringsvägen in börjar vid den så kallade Sitoälvsbron i Jokkmokks kommun. Vi packar bilen, lastar cyklar och vid lunchtid på fredagen styr vi kosan mot Jokkmokk och vidare mot Kvikkjokk. Fyra timmar och 30 mil senare når vi vägs ände vid den lilla bron över Sitoälven. Sitoälvsbron är bommad med en kätting och på andra sidan bron börjar en 10 kilometer lång fyrhjulingsväg till sjön Lájtávrre.

Med tält, sovsäckar och mat för tre dagar i våra ryggsäckar hojar vi längs den emellanåt ganska steniga fyrhjulingsvägen. Eller cykelstigen, som den också kallas. Det är folktomt längs stigen men vid båtlänningen vid vägens slut möter vi ett gäng vandrare som väntar på båtskjuts. Sommartid går det båtturer nästan dagligen över sjön från cykelstigen. Men vi, som varken har bokat eller planerat för båtskuts, låser fast våra cyklar vid en fjällbjörk och fortsätter vandrandes mot vårt nästa delmål – Aktse.

Aktse – porten till paradiset?

Aktse betyder nio på samiska och är ett samiskt fjällnybygge från 1820. Sarek och den vilda naturen i Rapadalen lockar och Aktse är en av de mest besökta bosättningarna i fjällen. Kungsleden passerar här och Svenska turistföreningen (STF) har en bemannad fjällstuga vid foten av fjället.

Leden till Aktse går till en början längs sjön men viker sedan in genom fjällurskogen. Det är inga direkta höjdskillnader, det är välordnat och vandringen är lättsam. I andra änden av leden, vid Aktse, öppnar sig porten till Sarek och jag faller pladask! Ett litet snedsteg på den spångade leden och jag ligger som en skalbagge på rygg i gräset. Men det är inte bara bokstavligen som jag faller – Aktse är den mest bedårande platsen du kan tänka dig. Så här beskriver Sarekkännaren Edvin Nilsson Aktse i sin bok Sarek – vandringar i vår sista vildmark från 1970:

”… Utsikten västerut är magnifik. Med majestätiska branter reser sig de båda fjällen Skierfe och Tjakkeli på var sida om Rapaätnos [Rapaälvens] utlopp … mitt i denna löftesrika entré … utbreder sig ett milslångt, mångfärgat deltaland som en naturens egna matta.”

Ändrade planer

Vi kommer fram till STF:s stugläger i Aktse strax innan klockan 8 på kvällen. Det ryker från en liten brasa vid eldplatsen och det är uppenbart att syftet är att skrämma bort myggen. För det är galet mycket mygg här nere i fjällbjörkskogen. Men enligt lägervärden är det ändå ett ganska normalt myggår i år. Okej. Vår plan för dagen är att slå upp tältet vid STF-stugorna för bekvämligheten med tillgång till kök och utedass. Men efter en rekordkort stunds övervägande bestämmer vi oss för att ändra planen och istället fortsätta vidare längs Kungsleden upp mot trädgränsen.

Kungsleden är brant och stenig. Och det ruggigt varmt trots att det nu är ganska sent på kvällen. Vi håller så högt tempo som det går och viftar frenetiskt bort myggen med våra björkruskor. Att stanna finns inte på världskartan, och efter mindre än 25 minuter når vi den efterlängtade fläktande brisen ovanför trädgränsen. Vi konstaterar att det var ett smart drag att lämna björkskogen och myggen i Aktse bakom oss. Nu kan vi avnjuta en sen middag utanför tältet med utsikt över både Skierfe och Rapadalen. Och se fram emot toppvandringen till Skierffe nästa dag.

Tältplats vid Skierffe

DAG 2

Mot Skierfe

När solen går upp blir det snabbt lite för varmt i tältet och redan klockan 7.30 står vi redo på stigen mot Skierffe. Solen skiner från en klarblå himmel och det är varmt i luften. Vi har cirka 6,5 kilometers vandring till toppen av Skierfe framför oss. Och vi är tacksamma för att vi redan dagen innan avverkade Kungsledens uppförsbacke.

Aktse påstås ha fått sitt namn av ett enormt flyttblock som ligger ovanför bosättningen, precis där kalfjället tar vid. Enligt sägnen har det dödats nio björnar på platsen och flyttblocket kallas Niostenen – Aktsegállo. Leden upp till Skierffe passerar Niostenen, som verkligen är gigantisk. Vi tar några bilder av flyttblocket och fortsätter sen vidare över kalfjället upp mot Skierfeklippan. Det är drygt två timmars njutvandring upp till toppen. Det finns knappt några vattendrag längs leden, men nedanför kammen till Skierfe rinner det två jokkar där vi kan fylla på våra vattenflaskor och svalka fötterna lite.

Niostenen
Niostenen – Aktsegállo
Nammatj och Skierfe
Rapadalens delta under Skierfe

Utsikten från Skierfe

Trots att jag sett många bilder från toppen av Skierfe går det inte att föreställa sig vad som väntar. Utsikten ner i Sveriges största deltalandskap med den säregna toppen Nammatj i mitten är inget annat än magnifik. Längre västerut syns Sareks 2000-metertoppar och glaciärer. De som menar att detta är Sveriges vackraste plats har ju visst fog för påståendet, om man säger så.

Den medhavda lunchen intar vi på en av klipporna på toppen och vi lyxar till det med kokkaffe. För en sån här dag och utsikt förtjänar bättre än det vanliga pulverkaffet! Det dyker upp ytterligare några vandrare, men det blir aldrig någon trängsel där på toppen. Vi tar foton från alla tänkbara vinklar, men inga bilder i världen gör utsikten rättvisa. Skierfe måste bara upplevas irl liksom!

Rapadalen från Skierfe
Utsikten från toppen är vidunderlig i alla riktningar
Rapadalen
Ser ni han på toppen?
Skierfe
Rapadalens delta – naturens egna matta!
Magisk utsikt från Skierfe

Tillbaka till baslägret

Vi tänker övernatta vid trädgränsen ytterligare en natt, och har därför ingen större brådska ner till tältet. Vid jokken nedanför Skierfekammen stannar vi till igen och kokar ytterligare en kanna med kaffe. Några vandrare passerar och vi växlar några ord. Det är en sån där underbar dag i fjällen som man aldrig vill ska ta slut. Vi fortsätter att njutvandra och är tillbaka vid tältet vid 16-tiden. Nu hittar vi en ännu bättre tältplats och flyttar hela vårt bohag innan vi äter middag och smälter dagens intryck till solnedgången över Sarek.

DAG 3

Hemåt

Morgonen därpå skiner solen, men väderprognosen har visat på regn från klockan 11. Vi packar därför snabbt ihop våra saker och beger oss ner i dalen. När vi efter en snabb vandring kommer tillbaka till våra cyklar ser vi att regnet redan dragit in över Aktse. Det kommer några droppar även på oss, och vi trampar snabbt iväg längs cykelstigen. När vi är framme vid Sitoälvsbron och bilen börjar det regna på riktigt. Och vi konstaterar att den här vandringen kunde vi inte inte ha planerat bättre. Och till Skierffe måste jag bara återvända. När hösten färgar landskapet och myggen lämnat dalgången!

Fakta om vandringen

Hur hittar du till startpunken?

Med bil kör du från från Jokkmokk vidare mot Kvikkjokk. Efter 74 kilometer, strax innan Tjåmotis, tar du höger mot Seitevare kraftstation. Det är skyltat vid avtagsvägen, så med lite uppmärksamhet är det lätt att hitta rätt. Grusvägen till Sitoälvsbron är 20 km och slutar vid parkeringen intill bron. Från Jokkmokk tar det cirka en timme med bil till Sitoälvsbron.

Hur långt är det och hur lång tid tar det?

Från Sitoälvsbron är det 10 kilometer till sjön Lájtávrre längs fyrhjulingsvägen, även kallad ”cykelstigen”. Cykel är att föredra, då det annars antagligen är lite långtråkigt att vandra längs vägen. Det går bra att cykla hela vägen, och mountainbike är att föredra. Eller åtminstone en cykel med lite grövre däck. Det tog oss cirka 50 minuter att cykla sträckan i hyfsat tempo. Om du vandrar får du räkna med åtminstone 2,5 till 3 timmar.

Från cykelstigens slut är det 6 kilometers vandring till Aktse, där STF:s stuga finns. Leden är lättvandrad och går genom fjällurskogen. Vi gick sträckan i raskt tempo på 1 timme och 15 minuter. Under juli och augusti brukar det gå att boka båtskjuts över sjön av familjen Länta. Läs mer här om tider och hur det fungerar.

Från Aktse till toppen av Skierffe är det ungefär 7,5 kilometers vandring. Det är förstås uppförsbacke på vägen dit, men vandringen känns aldrig särskilt jobbig. Räkna med i vart fall 2,5 till 3 timmar enkel väg från Aktse och upp till toppen.

Så sammanlagt är det – från det att du parkerar bilen vid Sitoälvsbron – 23,5 kilometer upp till Skierfes topp. A piece of cake, alltså!

Tält eller sova i stuga

Sommaren 2021, på grund av pandemin, måste sovplats i STFs stuga i Aktse bokas i förväg. Läs mer här. Tältplatser finns intill STFstugan och kostar 250 kronor per person. För tältplats behövs ingen bokning i förväg. Många väljer att istället tälta ovanför trädgränsen, precis där stigen mot Skierfe börjar. Där finns fina tältplatser med fantastisk utsikt. Tillgång till vatten finns i en källa intill vid Kungsleden, precis nedanför trädgränsen.

Glöm inte…

  • Myggmedel om du vandrar under juli och början av augusti. Aktse är ett välkänt myggtillhåll och avsaknad av myggmedel kan förstöra hela vandringen.
  • Vattenflaskor, det finns inte så många ställen att fylla på vatten, så det gäller att bära med sig det vatten som man behöver.
  • Betalkortet, för att betala för tältplats vid STFstugorna i Aktse eller för att köpa en galet god coca-cola när du kommer tillbaka från bestigningen av Skierfe.

Letar du ett annat äventyr? Kolla in Svenska Stortoppen – en gång ansedd som Sveriges högsta berg. Nu när Norges gränser är lite öppnare är det möjligt att göra den turen på en långhelg också. Det är bara lite mer planering och lite längre vandringar som krävs.

Aktse
Aktse – porten till Sarek
Sarek
Niostenen
Niostenen – Aktsegállo

6 Comments

  • Tuula skriver:

    Tack fören jättefin och väl beskrivande vandringsberättelse. Vi siktar på att ta oss dit i slutet av september. Kul ATF en förhandstitt. Jättefina bilder också.

    • Nenne skriver:

      Hej, och tack snälla för din kommentar. Så roligt att du har hittat till min sida och att den gav en förhandstitt! Jag tänker att september måste vara den absolut vackraste tiden att vandra till Skierfe. Magiskt med höstfärgerna! Go’ tur till er! /Nenne

  • Johan skriver:

    Hej

    Tack för det fina inlägget. Jag har vandrat Padjelantaleden några gånger och alltid velat se Sarek mer. Detta verkar ju vara ett väldigt bra sätt. Fortsätt publicera så fina bilder och inlägg.

    • Nenne skriver:

      Tack Johan för din kommentar och för att du gillar bloggen! Ja, Sarek lockar, och Skierfe är verkligen i topp vad gäller upplevelser i fjällen! Hoppas du också får möjlighet att ta dig dit, det är verkligen så värt det!

  • Lars Möller skriver:

    Tack Nenne för suverän beskrivning och underbara bilder (speciellt bilden med Nammasj i mitten och Skierfe till höger). Skierfe finns med i mina framtida planer men då runt andra veckan i september, 2023 eller 2024 för att kunna fotografera höstfärger.

    • Nenne skriver:

      Tack Lars för din kommentar! Skierfe hade funnits med i vandringsdrömmarna länge, och det var en fantastisk upplevelse att äntligen stå däruppe på klippan och titta ut över deltat och de omgivande fjällen. Och i september med höstfärgerna måste det vara helt magiskt. Och inga mygg heller! 🙂 Lycka till, när det är dags!

Leave a Reply

© Gå på tur!

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial